Många föräldrar står inför utmaningen med barn som är kräsna ätare och vägrar prova ny mat. Vissa barn kan vara mycket selektiva när det gäller sin kost och avvisar vissa maträtter kategoriskt. Denna selektivitet kan vara frustrerande för föräldrar och vårdgivare, men det är viktigt att förstå att det är en normal del av barns utveckling. I vissa fall kan det vara en övergående fas, medan det för andra kan vara ett tecken på en underliggande ätstörning som kräver uppmärksamhet och professionell hjälp. Att hantera dessa utmaningar med tålamod och förståelse är viktigt för att hjälpa barn att utveckla en hälsosam relation till mat och ätande. Om kräsenheten blir extrem och barnets matintag påverkar deras tillväxt och näringsintag, är det viktigt att söka råd från en barnläkare eller dietist för att säkerställa att barnet får den näring de behöver för en hälsosam utveckling.

Barn har ibland starka smakpreferenser och kan vara ovilliga att prova nya livsmedel på grund av olika faktorer:

1. Sensoriska överväganden: Vissa barn är extra känsliga för smaker, dofter, texturer och färger i maten, vilket kan göra det svårt för dem att prova nya saker.
2. Kontrollbehov: Under en viss ålder utvecklar barn ofta en önskan om att ha kontroll över sin omgivning, inklusive matval. Att vägra att äta kan vara ett sätt för dem att uttrycka denna önskan om kontroll.
3. Rutin och bekvämlighet: Barn kan vara vana vid vissa maträtter och tycker om att hålla sig till det de känner igen och gillar.
4. Ångest eller negativa erfarenheter: Tidigare negativa upplevelser med mat, som tvingats att äta något de inte gillade eller känslan av att ha blivit illamående, kan skapa en negativ association med mat.

Så kan du få barnet att prova nya maträtter

Föräldrar och vårdgivare kan hjälpa barn att hantera sin kräsenhet och gradvis utveckla en mer varierad kost. Här är några tips:

1. Var tålmodig: Undvik att pressa barnet att äta något de inte vill ha. Ge dem tid och utrymme att utforska maten på sitt eget sätt.
2. Erbjud variation: Servera en varierad kost med olika färger, smaker och texturer. Låt dem välja vad de vill äta från de alternativ som erbjuds.
3. Gör maten rolig: Presentera maten på ett kreativt och roligt sätt, till exempel genom att göra roliga figurer eller mönster med maten.
4. Ät tillsammans: Försök att äta tillsammans som en familj och låt barnet se dig och andra äta olika livsmedel. Ibland blir de nyfikna och vill prova själva.
5. Belöna positiva beteenden: Beröm och belöna barnet när de försöker något nytt, även om det bara är en liten smakprovning.

Barn som har svårt att äta kan kan vara ARFID

ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder), eller “Undvikande/Restriktiv Ätstörning” på svenska, är en ätstörning som faktiskt är ganska okänd bland människor. Trots att den påverkar många barn och ungdomar, liksom vuxna, är medvetenheten om ARFID generellt sett låg. Detta kan leda till att många som lider av detta tillstånd inte får den hjälp och förståelse de behöver.

Det är dock mycket viktigt att uppmärksamma ARFID och öka medvetenheten om det. Eftersom ARFID går utöver det vanliga kräsetätandet och kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan, är det viktigt att det erkänns som en legitim och komplex ätstörning.

Genom att öka medvetenheten om ARFID kan fler föräldrar, vårdgivare, lärare och hälso- och sjukvårdspersonal lära sig att känna igen tecknen på detta tillstånd. Tidig upptäckt och intervention kan vara avgörande för att hjälpa de drabbade att få rätt diagnos och adekvat behandling.

Genom att bättre förstå ARFID kan vi också förändra sättet vi talar om mat och ätande i samhället. Det är viktigt att undvika att stigmatisera barn och vuxna som kämpar med ätstörningar och istället erbjuda stöd och empati.

Att uppmärksamma ARFID kan också leda till mer forskning och utveckling av effektiva behandlingsmetoder för dem som lider av detta tillstånd. Genom att gemensamt arbeta för att öka medvetenheten kan vi skapa en mer inkluderande och stöttande miljö för alla som påverkas av ARFID.

Vad är ARFID?

Picky Eating, som även kallas för “kräsenhet” på svenska, är när en person har starka preferenser för vissa livsmedel och undviker att äta andra. Det är vanligt hos barn, men kan även påverka vuxna. En kräsen ätare kan ha svårt att prova nya livsmedel och tenderar att hålla sig till en begränsad mängd favoritmat.

ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder), eller “Undvikande/Restriktiv Ätstörning” på svenska, är en ätstörning som går utöver det vanliga kräsetätandet. Det påverkar oftast barn och ungdomar, men kan kvarstå in i vuxen ålder. Personer med ARFID undviker inte bara vissa livsmedel på grund av smakpreferenser, utan kan också vara rädda för att äta vissa livsmedel på grund av oro för kräkningar, kvävning eller andra negativa reaktioner.

ARFID kan också bero på sensoriska överkänsligheter, där vissa livsmedel kan orsaka obehagliga upplevelser i munnen eller på tungan. Det kan även finnas psykologiska faktorer som påverkar ätandet, som ångest, trauman eller andra mentala hälsoproblem.

Symtomen på ARFID inkluderar en mycket begränsad kost, viktminskning eller utebliven viktökning hos barn, brist på näringsämnen och vitaminer, liksom problem med sociala situationer som involverar mat, såsom att äta med andra. Det är viktigt att notera att ARFID inte handlar om kroppsbild eller en önskan att gå ner i vikt, vilket skiljer det från andra ätstörningar som anorexi eller bulimi.

Behandling för ARFID innefattar ofta en multidisciplinär approach med hjälp av en dietist, psykolog eller terapeut. Målet är att gradvis utöka den drabbades kost genom att introducera nya livsmedel och minska rädslan kring mat. Det är viktigt att ge stöd och förståelse för personen som kämpar med ARFID, eftersom det kan vara en utmanande och långvarig process att övervinna de begränsningar som störningen medför.

Om du eller någon du känner kämpar med ARFID, rekommenderas det att söka hjälp från en erfaren professionell för att få rätt diagnos och en individuellt anpassad behandlingsplan.

Läs gärna om vikten av en balanserad kost för barn