För att ta sig fram effektivt i dagens samhälle tror forskare att varje individ behöver skaffa sig en rad egenskaper som utvecklas främst genom socialiseringsprocessen.

Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå. Barns IQ opåverkat av mammans mående

Studierna är gjorda bland syriska flyktingfamiljer i Turkiet och bland spädbarnsfamiljer i Sverige och Bhutan. Att ha många människor omkring sig och att samhället finns tillhands är två av de viktigaste faktorerna för att hjälpa barnen, och detsamma gäller i alla tre länderna.

Studierna visar att om man förbättrar mammornas hälsa med fyra procent, vinner barnen ett helt år i sin kognitiva utveckling, rent statistiskt. Med andra ord går det att med hjälp av små medel göra ganska mycket för att stärka nästa generation säger säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreståndare för Uppsala barn- och babylab, som har lett studierna.

Det finns även  ett starkt samband mellan psykisk sjukdom hos föräldern och psykisk ohälsa hos barnet.

Exempel på förmågor som brukar räknas till de kognitiva är språk-, läs- och skrivförmåga, begreppsförmåga, analysförmåga, metakognitiv förmåga och förmåga att hantera information.

Barnets kognitiva förmåga kan försämras om:

Enskilda förutsättningar runt mamman kan förvärra situationen, är mamman lågutbildad, har lågt socialt stöd, känner sig diskriminerad och har sjunkit i social status blir effekten på barnets utveckling mycket större.

Man kan även se att tydliga insatser från samhället kan förbättra mammornas situation och mående, och på det sättet minska påverkar på barnet:

Att få stöd och uppbackning

Att få stöd av sin partner; att ha en stor familj eller ett stort socialt nätverk; att samhället sluter upp och stöttar mamman.

 Sverige har vi individualistiska miljöer

Vi har mycket ensamtid, vi delar upp föräldraledigheten och vi har vi få naturliga mötesplatser för släkter och sociala sammanhang, något som är mycket starkare i grupperna i de andra länderna.

Att bryta isolering för ensamstående mammor ger positiv effekt

Många i Sverige saknar starka band till sin släkt och har ingen stor familj som kan avlasta dom. – Vi saknar kontinuiteten i religiösa riter, och har inte så många naturliga sammanhang att docka in i. Kan vi skapa fler såna kan vi hjälpa till att vända många barns kognitiva utveckling och ge dem ett bättre liv, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi och föreståndare för Uppsala Barn- och BabyLab.

Studie i Bhutan, Sverige och Turkiet

Forskningen har gjorts med intervjuer och experimentella studier på plats i alla Bhutan, Turkiet och i Sverige. I Sverige och Bhutan är det 120 familjer med 9-10 månader gamla spädbarn som deltagit i varje land. I Turkiet är det 100 familjer som kommit som flyktingar från Aleppo i Syrien som deltar i studien. De har barn mellan 6 och 18 år. I Sverige är det i första hand småbarnsfamiljer som deltar i Uppsala barn- och babylabs forskning. Insamlandet av material har i Bhutan skett i samarbete med universiteten Faculty of Nursing and Public Health, och Khesar Gyalpo University of Medical Sciences of Bhutan. I Turkiet har undersökningarna gjorts med hjälp av forskare från institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Källa:https://www.forskning.se/2021/12/21/liten-insats-gor-mycket-for-barn-till-deprimerade-mammor/

https://www.forskoletidningen.se/5-2018/barns-formagor-stodjer-varandra